Inlägg publicerade under kategorin Spovs funderingar

Av Spov - 9 februari 2010 01:10

Såja. Uppskuttad ur sängen för fjärde gången ikväll. Jag förstår verkligen inte varför jag inte är trött, men det är jag inte.


Ibland tänker jag att jag ska blogga. Att jag ska skriva små fyndiga saker eller berätta lite om vad som händer i mitt liv. Sedan känner jag plötsligt hur jag blir snål. Jag kan få en känsla av att jag inte vill dela med mig av mitt liv. Och när jag verkligen vill dela med mig av något så måste jag censurera mig, och nej, det räcker inte alls med att lösenordsskydda, för jag känner ändå ett visst (ganska stort) behov av att tillrättalägga mina ord och åsikter eftersom jag är konflikträdd och inte ids diskutera så värst mycket på det häringa Internet. (Jag vet inte ens om jag skulle klara av att svara "nej" om någon jag inte ville skulle läsa bloggen frågade efter lösenordet.) Nåväl. Då kan man ju tycka att jag inte borde ha en blogg alls. Men ibland vill jag ju skriva, och när jag tänker att jag "borde" ta bort bloggen blir jag tjurig och hävdar att jag får ha den kvar om jag vill minsann. Jag får ju skylla mig själv eftersom typ ingen läser här, och det gör jag också. Skyller mig själv alltså.


Något jag eventuellt skulle kunna tänka mig att dela med mig av är bilder på min trivsamma boning. Tyvärr blir det lite svårt eftersom min kamera har pajat. Annat som har pajat:

  • skrivaren
  • nätverkskortet till datamaskinen
  • symaskinen (syr endast baklänges, lätt frustrerande)

Det börjar bli trivsamt här nu i alla fall. Men det ekar fortfarande lite i vardagsrummet, jag hoppas att jag hittar kompletterande inredning snart så det blir mer ombonat. Jag måste verkligen få tag på en lyktstolpe snarast.


Jag har under den senaste tiden funderat en del på hur fort passerad tid flyter ihop och blir till en gröt. Jag vill inte att hela mitt liv ska vara en gröt och att jag ska tänka "åh, den där filmen såg jag kanske för ett halvår sedan" och så visar det sig att näe, det var 2006 jag såg den och jag har ingen koll. Jag tror ni fattar. Så för att slippa detta har jag börjat göra 2010-listor. Ja, i likhet med Nina gillar också jag att skriva listor. Alltså, jag har inte börjat göra listor över vad jag ska göra (sådana gör jag i alla fall nästan varje dag), utan listor över vad jag faktiskt har gjort. Lite fåordigt sådär. Det kan jag väl försöka fixa? Snälla. Jag hoppas det i alla fall. Jag har under mitt liv vid ett flertal tillfällen försökt att skriva dagbok (och blogg hehe), men det har aldrig blivit till något kontinuerligt. Listor med bara några ord kanske är lättare?


Vi får se hur det går. Jag kan publicera dem vid årsskiftet om det funkar.


Förövrigt har det hänt en bra grej: jag har börjat läsa igen!


Gonatt!

ANNONS

Li

Av Spov - 3 oktober 2009 15:26

Alltså jag har en fråga: Vem är miss Li egentligen och vem är Lykke Li? Finns det någon faktiskt genreskillnad? Varför heter de Li? Har båda vintageklänningar med prickar på? Låter de som jag tror? Jag är medveten om att jag kanske kan googla detta på en minut, men jag vill hellre fråga.


Och vad är grejen med Li? Varför bestämmer plötsligt en massa föräldrar att deras döttrar ska heta Engla-Li, Nova-Lee och Tindrali? Vad i helvete är tanken?


Många frågor som kräver svar.



Och en fråga till förresten: varför ska så många svenska artister som är INDIE förställa sin engelska så att det låter som att de kommer från Baltikum? Vad är dealen med det? Sjukt ocharmigt och pinsamt tycker jag, jag stör mig!!!





-------------------------------------------------------------------------

Det visar sig att få personer (de jag pratat med, jag vet inte?) verkar förstå vad jag menar med det dära sista. Alltså jag menar t ex Moto boy och the Knife. Jag gillar the Knife ibland, men jag fattar ändå inte uttalsgrejen. Ace of base var i alla fall ärliga med sin svengelska, och det är helt okej att det hörs varifrån man kommer eftersom få personer som inte har engelska som modersmål har ett perfekt engelskt uttal. Det jag undrar är varför det ska låta öststat fast man kommer från Sverige. Är det hippt?

ANNONS
Av Spov - 16 augusti 2009 23:45

Alltså jag har sedan i torsdags varit rätt rastlös, rätt ensam för det mesta, och rätt ångestfylld. Jag har typ gått på nålar och tänkt på förr. Och så har jag försökt reda ut varför jag tänker på förr så jävla mycket just nu och det finns väl flera anledningar, men framför allt en: jag spelar inte. Det är så sjukt hemskt! På riktigt är det hemskt och sorgligt och tragiskt och alla misärord jag kan komma på.


Förr i tiden spelade jag varje dag. Jag hade många människor att spela med. Jag övade själv varje dag och jag repade varannan. Jag fick cred för saken också. Det var liksom den viktigaste grundstenen till min identitet och därmed till mitt självförtroende. Jag var ganska bra på att spela, ibland ägde jag.


Sedan slutade jag spela. Då var jag inte basist längre, och ingen jag träffar nu vet hur mitt liv var förut. När jag levde för en enda sak. När jag typ hade en sovsäck på musikskolan.

När jag säger till nya människor att jag har spelat kan jag få svar som "jaa, jag också, i skolbandet, gu va kul de va, alla fick va me" eller "ja, kan du nåt av Gyllne tiiiider". Då blir jag skitfrustrerad och vill säga "men NEJ, jag var BRA, och det var ingen prinsessdröm, det var mitt LIV!!!", men sådär kan man ju inte hålla på för det är inte socialt gångbart. Det känns konstigt att prata om att jag har spelat över huvud taget, så jag brukar hålla tyst om saken. Ibland får jag lust att skrika när jag tänker på det hela.

Min taktik blev ett tag att försöka vara världens bästa student istället. Jag fick bra på allting och ordnade en ny låda för min självkänsla. Det var en hyfsad backup, men inte samma sak som att spela. Nu är jag inte student heller. Jag är en ganska oerfaren lärare på en skola. Det duger liksom inte riktigt. Jag måste spela igen, det är akut.


Idag har jag spelat i två och en halv timme i min ensamhet. Jag var inte lika kass som jag befarade. Men något måste hända snart. 

Av Spov - 12 november 2008 17:24

Det känns så konstigt att äta mjukt bröd egentligen. Lite som att man stoppar något av filt eller något stickat i munnen. Jag upplever att limpa/rostbröd är märkligare att stoppa i munnen än nästan all annan mat. Konsistensmässigt alltså.


(hihi konstigstens)




Av Spov - 17 oktober 2008 17:43

Idag finns det en del positiva saker:

  • det gick skitbra att ha grammatiklektion med åttorna
  • jag kanske får mig ett jobb i januari om jag har tur
  • inte på högstadiet utan med vuxna 
  • jag fick tårta när jag var där och hälsade på
  • det är fredag och jag ska laga enchilåda med Anders


Och som vanligt, lite negativt:

  • en knapp på min ena nya dyra sko har gått sönder  
  • jag måste jobba i morgon
  • mitt hålslag gör två av fyra hål i pappret och kommer att ge mig ett psykiskt sammanbrott inom en snar framtid
  • bläcket i skrivaren är typ slut
  • jag har skitmycket ILU-saker att styra upp nästa vecka
  • jag har inte kommit på ämne till min uppsats och det känns jävligt bråttom
  • jag har fortfarande framtidsångest och svid i magen och vill helst läsa en spännande B-kurs och skita i att tänka framåt över huvud taget

Typiskt att det negativa vann i antal nu igen. Är detta någon typ av för tidig 30-årskris månne?
Av Spov - 18 september 2008 21:51

Alltså varje jävla gång man ska till att presentera sig:

[jɑ:g] [he:tɘr] [tu:vɘ]


Om det nu hade varit så enkelt alltså. Nu är inte gränserna mellan orden så vackra i verkligheten, i stället blir det:


[jɑ:ghe:tɘʈu:vɘ]


[ʈu:vɘ]. Alltså nej, det heter jag fan inte! Mitt namn börjar med T och inte med en supradental retroflex som ger samma ljud som i slutet av namnet Bert. Jag hatar verkligen detta, och man måste säga frasen för många gånger i livet för att kunna bortse från eländet. "Mitt namn är Tove" är väl telefonförsäljaraktigt i alltför många sammanhang, så det är inte ett alternativ.


Hett tips: om du vill att dina framtida barn ska kunna säga "jag heter ..." utan dumstrut, ge dem inte namn som börjar med T, D, S eller N. Och inte L heller egentligen, men då kommer man undan eftersom man före L knappt uttalar R:et över huvud taget. N är näst lindrigast. Jag har det typ värst.


Puss banan, jag  är dödens trött på praktiken hela tiden men idag var det varken skadegörelse eller upplopp. Ska sova, vi ses efter vecka 44...


_________________________________


 Edit: Puckad jag är! Självklart gör "mitt namn är Tove" inte saken ett skit bättre, det blir ju  [ʈ] där också. Jag måste helt enkelt börja med "Tove, var namnet!" (typ Kenneth heter jag, Kenneth heter jag!) eller "Jag kallar mig Tove" (typ ungdomsroman av Peter Pohl). Stabilt.

Av Spov - 12 augusti 2008 01:54

var ett mycket bra ställe även om jag uppskattar att komma hem till kylan och den andningsbara luften. Jag har gjort många roliga saker [här skulle bilderna med kommentarer ligga] men jag fattar inte hur man lägger in bilderna så att det ser symmetriskt ut och så att kommentarerna blir centrerade och nu är det 8 minuter kvar innan min datorjävel stänger av sig och jag blev förbannad just nu så ni får inte se något förrän jag får hjälp med detta. Fan också, jag som tänkte överraska med att visa semesterfoton. :CCCCCC


Imorn åker jag till Hölick - mitt privata Sätra Brunn. (Till Sätra Brunn åkte alltid min reumatiska gamla dagmamma en vecka varje sommar då det begav sig, jag tror att man vilar där.) Jag ska läsa böcker, lösa korsord och plocka kantareller. Jag hoppas att jag hittar så många att de fyller min frys för jag älskar kantareller, men det är lika roligt att leta efter och plocka dem som att äta dem. Rensa är också okej, då får man sitta uppe sent med pappa som bygger modellbrandbilar och lyssnar på P2. På Hölick har jag fruktansvärt dålig täckning på min mobil och ingen dator. Jag kommer alltså inte att vara speciellt tillgänglig. Anledningen till att jag poängterar detta är att jag de två senaste åren har lyckats pricka in mina Hölickvistelser samtidigt som det hänt misärsaker och bråk och gråt hemma i Uppsala och detta har varit mycket olyckligt dels eftersom jag ska försöka vila men framförallt för att min telefon inte funkar - jag kan inte hjälpa någon. Så jag vädjar: Håll sams, dö inte, gör inte slut och ställ inte till med något alldeles extra nu tio dagar framöver. Ha det riktigt bra och fint istället!


Vi ses om ett tag, puss och kram!

Av Spov - 31 juli 2008 15:54

I måndags premiärbadade jag utanför Enköping. Det var roligt förutom ögonblicket då vi insåg att vi hade glömt vår matsäck i Anders pappas bil och då Anders skar upp sin fot på en glasbit i vattnet. Sedan såg vi Batman på bio med Anders pappa Bertman. Alla tyckte nog att den var fantastisk utom jag som tyckte att den var rätt bra för att vara action.


Nu tvättar jag mina kläder för i morgon bär det av till Spanien - ett land där man dansar tango. Vi ska till Valencia en vecka och titta på exempelvis det här. Hotellet är fyrstjärnigt och heter Beatriz (något som givit upphov till ett av årets bästa citat, av en bjudgris som inte lyssnade/tänkte så noga när vi spann vidare på temat och skämtade om hotellnamn: "Va??!! Finns det verkligen ett hotell i Spanien som heter Reidar Dahlén??").


Nu ska jag packa min bäg och kanske läsa lite deckare. Det är skönt att vara ledig på många sätt men jag är sjukt rastlös och hetsig i alla fall och jag hoppas att jag på sikt klarar att göra det som i folkmun kallas "att varva ned". Jävla svårt.


Puss och kram banan, jag hör av mig när jag kommer hem!

Presentation

Omröstning

Vad heter du som läser här?
 Frida
 Guffa
 Nina
 Celina
 Martin
 Jenny
 Annat

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ En spovs försvarstal med Blogkeen
Följ En spovs försvarstal med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se